Att döva sina känslor

 

 

Känslor kan dövas tillfälligt. De kan begravas levande och övervintra i decennier någonstans i din kropp. Den känsla du begravde som tvååring, finns bevarad i form av en tvåårings upplevelse ända till den dag då du låter den komma fram igen.

Du kan döva dina känslor på olika sätt; genom att äta, inte äta, träna mera, jobba mera, röka, använda droger, andas mycket ytligt eller ersätta dem med sex eller kontroll. Du kan skjuta upp umgänget med dem, men du kan inte göra dig av med dem utan att först möta dem.

Känslan finns för att göra dig uppmärksam på vad du behöver. Om du behöver närhet kanske du känner dig ensam. Om du då dövar den känslan med choklad eller träning, vad kommunicerar du då till dig själv? Känslor fungerar ungefär som små barn; om de inte lyckas göra sig förstådda, skriker de högre och de håller på tills de fått ett kvitto på att budskapet gått fram.

Obekräftade känslor accelererar i styrka, eftersom de har ett viktigt budskap att kommunicera. Ju mer du trycker undan känslan, desto mer ökar dess intensitet och det inre tryck de skapar. Det kan kännas skönt att veta att avvisade känslor kan te sig stora och skrämmande. Börjar du bara lyssna till dem, avtar deras styrka och intensitet. Väl hörda lugnar de sig, precis som små barn.

Evalotta Stiernholm

 

Det är sant som hon skriver, men det finns mer att säga.

Gamla känslor kommer upp

När gamla minnen kommer upp, saker som har hänt tidigare i ditt liv som gjort dig rädd och ledsen. Du kanske inte kommer ihåg situationen just nu. Men känslan finns kvar och kommer upp i liknande situationer. Du känner spänningarna i kroppen, sorg, tårar i ögonen eller en droppande näsa. Bli då din egen kärleksfulla förälder som lyssnar och stöttar, släpp fram känslorna som vill komma fram. Genom att sitta i känslan ex gråt och låta den värka ut.

När du möter dig själv på det sättet kommer du kunna släppa taget om smärtan och behöver inte möta den igen och igen vid liknande situationer. Ibland har man varit med om så svåra saker att man tappat en del av sin själ, det har blivit ett trauma. Då kan man behöva hjälp att bearbeta för att hämta tillbaka den del som man tappat. Sök då hjälp av en terapeut som känns bra för dig.

Man skall lyssna på sina känslor och inte trycka ner dem, släppa fram dem och känna dem. Men problemet är större och mer än så. Vad händer när du gjort det. Jo om du inte är medveten förknippar du dig själv, dig och ditt liv med denna känslan som väcks så fort du hamnar i samma situation som du gjorde för länge sedan.

Problemet är bara att nu är du vuxen och du behöver inte reagera på problemet längre. För du är inte i samma situation längre, du är vuxen och kan ta ansvar för dig själv. Men känslan är en del av ditt känsloregister. Alltså automatiserad i de ständiga flödet av tankar och idéer som du har om dig och ditt liv. Alltså du tror på det du tänker det blir sant eftersom du inte är medveten om att det är din 2 åring som reagerar i dig.

Därför behöver man göra sig medveten om detta och försonas och förlika sig med det förflutna som inte längre finns. När du släppt fram känslan och bekräftat den så räcker det. Du behöver inte gå och bekräfta den i resten av ditt liv då det kommer att göra ditt liv till en jämmerdal. Man har ett val att gå vidare, att inte lyssna och åka med ner i smärtkroppen varje gång. Utan man kan tala om (bekräfta) för sig själv när känslan kommer. Ja där är du men allt är bra nu. Det var då men nu är nu.

Med Kärlek

Anna

Dela på Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *